Jag – en ledare?

Under många år tänkte jag nämligen att ledare inom kristna sammanhang har vissa bestämda och specifika egenskaper och kunskaper. En ledare skulle vara smart, ha en stark personlig tro och kunna undervisa andra om tron på Gud. En ledare skulle ha respekt med sig och alla skulle lyssna andäktigt när ledaren talade. En ledare skulle dessutom vara organiserad och ha humor.

I januari 2014 blev jag erbjuden jobbet som studentarbetare i Åbo och en process började inom mig. Jag tänkte länge tacka nej, eftersom jag tyckte att jag inte uppfyllde de ovanstående kraven. Jag tyckte om Studentmissionen, men någon ledare för den var jag inte. Allting ändrades dock när en vän sade till mig att jag skall vara mig själv och inte jämföra mig med någon annan ledare. Då bestämde jag mig för att leda på mitt sätt, och att mitt ledarskap var tillräckligt bra. Jag insåg att även jag kan vara ledare och att alla inte behöver vara stöpta i samma form.

Nu efter ett och ett halvt år som studentarbetare kan jag konstatera att jag ännu inte uppfyller de krav som jag hade i så många år, och att jag kanske inte heller kommer att klara av att uppfylla alla. Jag har helt andra egenskaper och kunskaper, men det stör mig inte längre. Jag har lärt mig uppskatta och använda det jag har och vem jag är, istället för att efterlikna någon annan. Jag känner en frid och vet att Gud är med mig. Mitt ledarskap består av nyckelorden tillsammans och gemenskap. Jag leder mycket genom att vara social och umgås med människor. Jag försöker se varje människa som kommer till vår verksamhet och jag gör mitt bästa för att alla skall trivas. Jag eftersträvar en fin gemenskap, en gemenskap där vi är tillsammans med Gud och med varandra. Jag tror på en gemenskap där människorna får vara delaktiga. Studentmissionen skall inte vara någon ”one man show” där studentarbetaren bestämmer allt, utan det är tillsammans som vi fungerar bäst. Jag vill vara en ledare som har alla i sin grupp samlade tillsammans och som inte lämnar någon utanför. Jag tror att om jag som ledare lyckas med det som herden, i berättelsen om det förlorade fåret  gjorde, så kommer också Studentmissionen att må bra och evangeliet att spridas.

Carolina Myrskog, studentarbetare i Åbo