En personlig hälsning

Hej på er! Mitt namn är Benjamin Häggblom och jag kommer att fungera som ordförande för Studentmissionens styrelse i Åbo från och med årsskiftet. Jag är 21 år gammal och kommer från Karleby i det fagra Österbotten. I Åbo studerar jag teologi för andra året och hoppas på att kunna titulera mig som präst om några år.

Då jag inte plöjer igenom böcker, skriver eller pluggar grekiska, brukar jag hänga med mina vänner, spela innebandy eller NHL (Playstationspelet då…). Ibland händer det sig även att jag läser en bok, en teologisk sådan givetvis.

I somras lediganslogs tjänsten som studentarbetare i Åbo. Jag övervägde möjligheten som hade öppnats. Vore det möjligt för mig att arbeta som studentarbetare vid sidan om mina studier? Jag kom fram till att det nog skulle fungera. Jag sände in en ansökan om tjänsten och fick snabbt svar. Småningom visade det sig att det hängde mellan mig och en annan. Mina förhoppningar om tjänsten höjdes ytterligare. Efter ett antal dagar kom beskedet, jag hade inte blivit vald.

Efter beskedet hade jag blandade känslor. Jag hade sett fram emot att jobba som studentarbetare vid sidan om mina studier och mina förhoppningar på att jag skulle få tjänsten var höga. Likaså hade jag ett antal gånger i samband med processen bett den ’’farliga’’ bönen: ’’Låt din vilja ske’’. Jag bad om att Guds vilja skulle ske och att han skulle använda mig där jag behövdes.

Jag fick acceptera situationen och hoppades på att Gud visste vad han höll på med. Och det gjorde han verkligen. Jag har flera gånger blickat tillbaka på den stressfyllda och arbetsdryga höst som nu är bakom mig och konstaterat att det verkligen var bra att jag inte fick tjänsten som studentarbetare. Jag hade räknat med att arbetsbördan skulle vara aningen mindre än den var. En liten misskalkyl från min sida. Det finns ingen chans att jag skulle ha hunnit med både arbetet och studierna. I denna stund behövde jag inte arbetet. Gud förser oss med det vi behöver!

Nu finner jag mig som ordförande i Studentmissionens styrelse i Åbo och får konstatera att Guds vägar äro outgrundliga. Jag hoppas på, och ber, att Gud skall använda mig i styrelsen. Jag ser med spänning och iver fram emot att få jobba i styrelsen. Till sist några välvalda ord på kokkoladialekt: ’’He vaal bra deheer!’’

Med önskan om ett välsignat år 2018,
Benjamin Häggblom, ordförande